på ångestdagen sover jag hos saris. hon sitter med mig ute på stenverandan och röker och lyssnar när jag sitter med fötterna inåtpekande, skammen långt ner i halsen och huvudet vilandes mot knäna. dagen därpå sover jag till ett och sara har feber. vi äter ingenting, utan dricker bara kaffe, och så ringer gitarristen vid fem och frågar om jag kan vara nere i stan om en halvtimme så hämtar han mig. jag säger ok och tar snabbdusch och sara kramar mig lycka till när jag ska gå och jag darrar alldeles.

han väntar vid spegelhuset och när jag får syn på bilen tar jag ur hörlurarna och råkar trassla in mina handskar och mina fingrar när jag ska försöka rulla ihop ipoden eftersom mina händer är så darriga. så krånglar jag mig in i passagerarsätet, sjunker ihop. han är trött men på ok humör och frågar om jag vill ha mcdonalds. jag har ingen aptit men säger att jag väl kan ta en cheese för har ju inte ätit nåt. vid drive thrun och ur upparaten "...nåt mer?". gitarristen frågar vad det var jag ville ha nu igen, jag svarar "en cheese" och han tvekar ett ögonblick, säger sedan "och en happy meal, tack". så flinar han åt mig.

vi stannar förbi systemet och han frågar om jag vill ha nåt, och jag är ju pank, men han säger att vi kan dela på en platta öl, han bjuder. så står jag utanför bilen och röker medan han handlar, har ångest och skriver sms till sara, "han är så gullig men samtidigt är han kall fast han köper mcdonalds till mig vad ska jag göra???"

(to be continued...)