dricka kaffe ur blommig kopp och snusa och lyssna på wu-tang och kent och se på vänner med sara och dricka rödvin äta salta chips ha ont i magen av för hårt spänt bälte och drömmar som inte vet åt vilket håll de vill. och låg januarisol som vägrar skynda på att bli briljant blek junisol så vi kan traska omkring i platåskor på emmabodas värmespruckna jord. och jag upptäcker en oavsiktlig vit tråd insydd i ärmen på min kolsvarta lilla polotröja och inser att gitarristen är den vita tråden insydd i mina förvirrade hjärteangelägenheter och vad gör man med en sån då? pillar bort eller lär sig att tycka om?