etthundratrettionio
går med minoltan över axeln, tragglar genom decimetersnön på cykelvägen, röker en cigarett, lyssnar på en gammal gammal indiepoplåt, ler för mig själv.
etthundratrettiosju
har världens konstigaste känsla i tummen, hittar asafina bilder på flickr, skottar snö.
etthundratrettiosex
somnar till lisa ekdahl och med gosedjurshunden i famnen. ibland kan jag till och med vara mindre än jag är.
etthundratrettiofyra
om man bara kunde slippa allt och få vara en sjöstjärna istället.
etthundratrettiotre
archipelago säger (23:21):
är trött på ensam vardag och trassligt fult hår tjocka lår
skola och stress och allt är så himla beiget
är trött på ensam vardag och trassligt fult hår tjocka lår
skola och stress och allt är så himla beiget
etthundratrettiotvå
hatar att ha pms. hatar att gråta av bilden på alexander och conor. hatar att gråta av tanken på en hals. hatar att gråta av att det är söndag.
etthundratrettioett
firar enveckasjubileum som singel. äter toblerone, spelar sänka skepp, lagar en tröja och somnar i soffan.
etthundratrettio
sitter i en fåtölj med fötterna under saras kappa och dricker sexkronorste. bär sedan på böcker om socialdemokratin i sverige, det väger flera kilon, jag halkar omkring. och när det finns särskilda personer man önskar man kunde hjälpa, men som man är otillräcklig för, vänder man sig istället åt allmänheten. jag ser en man utan vantar, trots tjugotvågraderskylan. jag vill säga, fryser du, jag har vantar, får jag snälla värma dig. men man vill ju inte verka konstig.
etthundratjugosex
åker över e4:an varje dag. lyssnar bara på bon iver och kent.
etthundratjugofem
i köket: lyssnar på múm i cdspelaren, kokar tjugoen potatisar, skriver en novellanalys och längtar efter julgransdoft.
etthundratjugofyra
klipper bort lappar från ganska genomskinliga trosor och skriver korta saker om vårpussar på kinden och munnen och näsan.
etthundratjugotvå
och hjärtat får man aldrig ha för sig själv. det ska minsann alla andra ha och slita och dra i också.
etthundratjugoett
lagar kidneybiffar invirad i en filt, läser samtidigt. saknar stockholm så mycket varje dag, väljer att inte följa med dit imorgon. snön är nästan borta nu.
etthundratjugo
saknar inte sommaren, utom mornarna kanske (långsamma och ljusa). mest önskar jag att vi inte hade golvvärme, vill vakna av kallt trä mot oskyddade fötter. om vintermornarna är tystnaden kompakt och överarmarna kalla.
etthundranitton
livet just nu: tankar på att jag måste sova mer, önskningen om att ha en katt, småpanik över att det endast är sju sidor kvar i min största skrivmoleskine, storpanik över överflödet ogjort skolarbete, misstankar om feber, ung vänstermöten, världens kallaste sovrum någonsin (även med elementet på varmaste) och sönderbitna läppar.
etthundraarton
allt känns likadant som för precis ett år sedan, förutom att luften känns kyligare och parfymen som påminner så mycket om snö alldeles snart är slut.
etthundrasjutton
är näst intill handlingsförlamad, läser kommunistiska manifestet, lyssnar på if it's true på repeat och är helt tom i huvudet.
etthundrasexton
hahahaahahhaahahahahaahahahaha självdistans, vad är det???
etthundrafemton
i det här ögonblicket är jag trött på varenda person i universum, dricker rödvin och vill beställa tågbiljetter långt långt långt härifrån.
etthundrafjorton
kaffe, ipren och 1984 till frukost. snöhänder, brasa i kaminen, skogspromenad.
