trehundranittiosex
händer mycket & lite på samma gång. bråkar med grabben om hans dåliga kvinnosyn. bråkar om nånting annat. ett par dagar senare orkar jag inte & faster inger har väldigt mycket cancer men väldigt få veckor. jag gråter på grabben & han vet inte hur han ska trösta så kramar lealöst, suckar och frågar om jag vill ha kinder maxi. nej, jag vill ju att du ska klappa på mig, dumhuve, säger jag. då gör han det, mindre obekväm, men jag snorar ner honom som hämnd för dålig trösttaktik. går i skolan, 1 lektion om dagen. får kaffe/snus/brist på lunch-darr och vinglar hemåt i blommig långkjol som är ny. ritar självporträtt och drömmer som vanligt inte om framtiden. skriver flera stycken låtar och dricker te igen för det är mestadels höst nu. på natten ösregnar det och grabben öppnar fönstret så vi ska höra. min mage motarbetar prompt alla sorts matintag så jag går på toa jämt och det är pinsamt när grabben måste pausa filmen stup i kvarten. spenderar alla mina jobbpengar och blir lite lyckligare plus lite mer ångestfylld. har hatstrejk mot vita kränkta män och sexualiseringen & objektifieringen av kvinnor; kan inte förmå mig utöva oralsex & inte heller se h&m:s skyltdockor. vill gråta ofta. vill rulla ihop mig till boll i sängen & undvika depression av nyinsatt p-stav men det är väl så det börjar? hursomhelst är jag pigg & kreativ & mig själv & vaknar nästan alltid glad & känner mig fin fast lite tjock kanske, men vad ska man göra med livet då!?!?!1!!? när det ändå inte vill sig?!?!!?!
trehundranittiofem
gå från herregud-är-jag-inte-längre-kär-i-honom-fas på bussresan hem från göteborg, till ha-jag-älskar-dig-på-tungan-jämt-men-samtidigt-längst-ner-i-halsen-fas. har ohygglig mensvärk & han köper ben & jerry's som han matar mig med medan jag spelar skyrim (gamer's paradise). så är det sista första skoldagen och jag har en flisa i tummen och hittar skor på stan. ser på downton abbey & gråter mycket när matthew ska slåss i WWI och han & mary säger adjö på perrongen. ritar fortfarande klädsamt anorektiska kvinnor & jag, bebban och beppe tjattrar lika mycket på lektion som alltid, så trots att ännu ett augusti närmar sitt slut är det väl inte så annorlunda än förr.
trehundranittiofyra
göteborg är toppen och soligt och jag orkar vara uppe till fyra två gånger vilket är personligt rekord för 2012, då man blivit gammal & skruttig. har träffat två bloggidoler (obs verkligen ej sandra beijer), druckit te ur valkopp till os-avslutning (med bl a spice girls!!!), ätit max med sandy, sandys bästa vän och 2011:s sommarromans dvs min allra mest otippade blanding, ätit potatisklyftor med maxdipp kl ett på natten i sandys säng, varit på båtklubb, åkt spårvagn själv alldeles för mycket vilket är min topp tio sämsta saker att göra i livet, sett bon iver vilket var bä-äst. så kommer jag hem & unnar me sushi på altanen och lär grabben över telefon hur man handtvättar kalsonger i handfat. mycket hjälpsam flickvän tycker jag
trehundraåttionio
*har knegat i två långa veckor nu. det är tungt men även härligt lunkande lugnande rytmiskt. har många kaffepauser och får lyssna på p3 ca så mycket jag vill. ser dock ut som en flata/bonde när jag traskar omkring i skitfula s k hantverkarshorts (dvs de med arton tusen fickor och fickor i fickorna och öglor och gud vet vad) som går till knäna och är enorma, keps med "svensk biogas" tryckt över skärmen, snus under läppen och hörselkåpor. men det har väl också sin charm. förutom kanske när jag kör stora gräsklipparen och p3 spelar country. då går det lite för långt.
*är officiell flickvän. det är också härligt. det betyder att man får se mycket film under regniga dagarna, dessutom ihopbollad mot bringan av en man. kanske inte en så manlig bringa, men ändock bringan av en man. även betyder det att man får hemhjälp under de tre veckorna familjen åker å seglar from onsdag, då jag annars skulle vara tvungen att laga mat (inkl göra matlåda), städa, klippa gräs, tvätta etc själv. visserligen är jag inte så säker på att grabben är särskilt bra på nån av de sakerna. men skjutsa mig till maxi kan han ju iallafall. och ta lite hand om saker och ting. och så är han ju här när jag åker från jobbet och när jag kommer hem från jobbet. lite som en hemmafru. och det tackar jag ju inte nej till.
*är officiell flickvän. det är också härligt. det betyder att man får se mycket film under regniga dagarna, dessutom ihopbollad mot bringan av en man. kanske inte en så manlig bringa, men ändock bringan av en man. även betyder det att man får hemhjälp under de tre veckorna familjen åker å seglar from onsdag, då jag annars skulle vara tvungen att laga mat (inkl göra matlåda), städa, klippa gräs, tvätta etc själv. visserligen är jag inte så säker på att grabben är särskilt bra på nån av de sakerna. men skjutsa mig till maxi kan han ju iallafall. och ta lite hand om saker och ting. och så är han ju här när jag åker från jobbet och när jag kommer hem från jobbet. lite som en hemmafru. och det tackar jag ju inte nej till.
trehundraåttiosju
äter härligt överflödiga mängder tiny toblerone, är stilförvirrad, är i ~fruktansvärd obalans~ emotionellt sett, går barfota omkring i huset och fryser, kokar en eftermiddagskopp och en kvällskopp kaffe var dag, saknar gitarristen som jobbar uppe i nå håla norrut, han & eric eller vad han hette jobbar övertid varje dag för att komma hem till sina fruntimmer, berättar gitarristen, jag blir smickrad, äter olika sallader till lunch, köper tre påsar olika sorters lakrits, streckskriver bokanalys bland lakanen i sängen och svettas av ~intensivskrivande~, har dålig sångperiod & får ångest över detta, lyssnar på city & colour och väntar hela veckan på att det ska åska men det gör det aldrig trots att känslan finns där, har just nu på mig rosa tyllklänning i väntan på släktingar till mammas födelsedag, vill inget hellre än sitta ensam på mitt rum och ej prata med någon men icke. måste vara trevlig charmig rar. h4t3 p30p13 ✝✝✝
trehundraåttiofem
går repslagaregatan ner. känner mig lustig i lockiga gitarristens red sox-tjeps, en colaburk i handen och typ dead prez i öronen. det här med identitet. när det finns nån som snarkar i ens öra på natten? och "kuk" blir nyaste tillskottet i arsenalen svärord? men man ändå stannar upp i hans trädgård och tar en minut till att kisa som en katt mot solen och ta glupska andetag äppelträdsblomstrande majdoft? folk talar om integritet, men att hockey och kultiration och tom maxburgare kan vara ok bara för att det ligger i hjärtat att ta till sig hans vardagsfina, håller jag mig då inte i skinnet eller är jag trots allt inte formlös? tar en paus när jag kommer hem och spelar keaton henson, vill låta honom vila i minnet och han kan ju gärna ringa imorrn istället för ikväll. och trots allt svamlar jag ju nu i fumliga omskrivningar av min samtid. visst räknas väl det? jag är ju jag trots att säger "morsan" och har hans största hoodtröja till flamman och den nästan går ner till knäna på mig. eller? jag vet väl inte jag
trehundraåttiofyra
inser även att det är exakt en månad sedan vi var med varandra nyktra första gången, tänker att jag typ firat det idag med gosig soldag: årets första parkpommes, mcdonaldsglass i majsolen och kaffe/cigaretter på saras baksida. ska fortsätta fira framför grey's anatomy med jordnötsringar
trehundraåttio
valborg börjar med världens godaste kebabrulle och slutar med att gitarristen skedar mig så jag är nöjd. första maj kommer jag hem äcklig och bakfull och äter fläskkarré till frukost, skrubbar bort all smuts i duschen. vid tre kommer david och moster och mormor & morfar och alla, så i lillebrors ära äter vi daimtårta i strålande lysande härliga solskenet och jag svettas och trivs förutom när det kryper spindlar på mig. efter bullar och toscakakor etc går jag upp till mitt rum för att plugga matte men somnar istället som en liten boll och när jag vaknar har alla åkt hem. nu har jag precis ätit kikärtsgryta, pratat i telefon med gitarristen, köpt hultsfredbiljett samt lyssnar på explosions in the sky. har bra magkänsla
trehundrasjuttiosju
far till stan för att möta gitarristen tre på natten, är astrött egentligen och han har varit ute, så känner mig lite tofflig. är jag en toffel? frågar jag sara och hon säger kanske lite men det är väl ok. så ses vi i centrum iallafall och trots att han är dyngfull är han precis likadan som alltid bara att han pratar långsammare och luktar sprit. gabson alltså. så sitter vi på buss femton iallafall och den är fruktansvärt deprimerande, en tjej sitter och gråter framför oss, hon är alldeles heartbroken, och killen som tog hem henne sitter bredvid och håller bara på med sin iphone. nån annan man står obehagligt nära en tjej som blir väldigt obekväm, och bakom oss sitter ett bekant par och flåsar oss i nacken. så är väldigt glad att gitarristen sitter och håller min hand ändå. och vet att det var bra att jag kom, särskilt när han säger att han är så glad att jag kom. allmän frid och fröjd tills jag kommer hem och pappa är djupt personligt förolämpad att jag endast lämnade en lapp om att jag drog till grabben, han ser detta som ett otvetydigt, onekligt bevis på att jag vill isolera mig hundraprocentigt från familjen och önskar att de inte skulle ha något alls att göra med mitt liv. så när jag kommer hem och säger hej kastar han bara en smutsig blick på mig. och jag orkar faktiskt inte detta en gång till. och så far gabs till gävle i veckan för att jobba. och sarre är sjuk. hmmmmm. och så har jag utegångsförbud veckan ut av mamma. det är ett gott liv man lever
trehundrasjuttio
månadsbudget: 1st hultsfredbiljett, 2st rapé mini, 2kr.
trehundrasextiosex
sjukdagarna hemma från skolan är sannerligen en tid då man kan ägna sig åt saker man annars kanske inte skulle prioritera, tex jämföra likheterna och skillnaderna mellan bridget jones och stolthet och fördom, låta solidaritetsarmhåret växa och bränna skiva med inget annat än åtta stycken deep water.
trehundrasextiofem
tar straffet för att jag tagit dålig hand om mig själv (smsat med gitarristen inpå småtimmarna dvs inte fått nån sömn, varit i studion till tolv i en vecka, inte pluggat i tid och därmed blivit superstressad) och får utmattningsfeber plus dum slemhosta. ligger i sängen hela dagen och sover, svettas, vaknar av dunk från lillebrors rum när han plötsligt får för sig att möblera om, nyser ut en halv lakritsnapp, läser min favoritblogg på mobilen medan jag laddar ner breaking dawn som jag ännu inte sett. faktiskt väldigt crappy dag men den låter ju angenäm i textform iallafall
trehundrasextiofyra
tillståndet i några påståenden (eller iallafall fula korta meningar utan inbördes sammanhang): ligger snett över sängen i långkalsippera och fulrutigskjortan, med benen över ett armstöd och handen på magen. har en lustig hosta för mig som dök upp från ingestans igår och någon sorts utmattningsfeber. sara har visat en godisaffär med aladdin- och paradischoklad i lösvikt så det är inte allt ont. flyttar runt lite och under loppet av två skivor och en ep har jag ritat på golvet och halvsovit som en köttbulle. helst vill jag åka bil 4evah och bara vila min trötta själ som skrivit fyra prov idag och två igår. etc
trehundrafemtionio
idag: kliat sönder foten pga sårskorpeklåda, snusat kring familjen utan att bli upptäckt (score!), blivit ombedd av gitarristen att spela in hazeltons, spelat in hazeltons, inte varit utomhus trots vårsol #1, sytt upp en tshirt med stora förväntningar och sedan fuckat upp den. duglig sista-sportlovs-dag förutom att jag inte sovit på en vecka och därför är jättekänslig och därför tror att dagen sugigt. jaha
trehundrafemtiotre
kan inte få stopp på min köpmani. handlar låga docs, grå collegetröja i antagligen barnstorlek som fungerar utmärkt som magtröja, asäckligt kesomellanmål från stures livs trots att jag vet bättre, rapé mini, kaffe etc. annars då? mestadels dricker jag laktosfri oboy och lyssnar på wu-tang
trehundrafemtioett
är i stadiet av crushprocessen då crushen är ganska oemotståndlig och ingen annan verkar ett dugg attraktiv, vilket är en bra sak eftersom det då närmar sig slutet, men måste medge att det problematiserar rep, diskussion kring låtval, inspelning etc en smula. till råga på allt kan jag inte ens köpa wu-tangkepsen jag trånar efter något fruktansvärt, eftersom bandet, som ju måste vara så jävla g (med tanke på att 75% av medlemmarna skejtar), antagligen skulle skratta när veka fjantiga lilla jag skuttar omkring med den på mitt ljusa huvud. eller hur de nu ser mig. måste skaffa hårdare image. jesper föreslår att jag ska flytta till en annan stad för att få leva ut min inre gangsta. jag frestas av denna idé
trehundrafemtio
dessutom är det så roligt hur vi är på fest med urtjusiga estetkarlar och det vi då gör är att sucka och åh-a för att de är så mycket tråkigare än skejtarna, och sedan dansar vi väldigt g-esque till colt 40ty fiva
trehundrafyrtionio
klockan två på dagen vinglar jag bakfull omkring i långkjol och mönstrad halsduk och ser ut som en haltande zigenare (skoskavsbonus). för extra effekt grinar jag mot kassören på ica med mina rödvinslila/snusgula oborstade tänder och han ryggar tillbaka en smula. jag bryr mig inte trots att jag även spytt ca hela förmiddagen, vilket var flera olika nivåer fruktansvärt, samt fyllesmsade gitarristen igår och gjorde bort mig, för jag köper tre olika sorters choklad och mer än så krävs inte för att göra mig nöjd
trehundrafyrtioåtta
har en svacka som endast kan förmildras av: 1) konsumtion, i form av mönstrade strumpor, långkjol, godis, reafynd, kebabrulle etc, 2) förnekelse, i form av gömma sig under täcket från dödskylan, se på otaliga grey's anatomy-avsnitt i sträck, se på vänner när grey's anatomy-paus krävs, samt 3) förtäring av onyttiga saker så som ovan nämnda, camembert, vodka red bull, baconinlindade dadlar, soltorkad skinka etc.
trehundrafyrtiosju
dricka kaffe ur blommig kopp och snusa och lyssna på wu-tang och kent och se på vänner med sara och dricka rödvin äta salta chips ha ont i magen av för hårt spänt bälte och drömmar som inte vet åt vilket håll de vill. och låg januarisol som vägrar skynda på att bli briljant blek junisol så vi kan traska omkring i platåskor på emmabodas värmespruckna jord. och jag upptäcker en oavsiktlig vit tråd insydd i ärmen på min kolsvarta lilla polotröja och inser att gitarristen är den vita tråden insydd i mina förvirrade hjärteangelägenheter och vad gör man med en sån då? pillar bort eller lär sig att tycka om?
