och vargar är en sensommar jag inte kan komma över (båtar, lakan)

det här är slutet på en era

åker över e4:an varje dag. lyssnar bara på bon iver och kent.

i köket: lyssnar på múm i cdspelaren, kokar tjugoen potatisar, skriver en novellanalys och längtar efter julgransdoft.

klipper bort lappar från ganska genomskinliga trosor och skriver korta saker om vårpussar på kinden och munnen och näsan.

och hjärtat får man aldrig ha för sig själv. det ska minsann alla andra ha och slita och dra i också.

lagar kidneybiffar invirad i en filt, läser samtidigt. saknar stockholm så mycket varje dag, väljer att inte följa med dit imorgon. snön är nästan borta nu.

saknar inte sommaren, utom mornarna kanske (långsamma och ljusa). mest önskar jag att vi inte hade golvvärme, vill vakna av kallt trä mot oskyddade fötter. om vintermornarna är tystnaden kompakt och överarmarna kalla.

livet just nu: tankar på att jag måste sova mer, önskningen om att ha en katt, småpanik över att det endast är sju sidor kvar i min största skrivmoleskine, storpanik över överflödet ogjort skolarbete, misstankar om feber, ung vänstermöten, världens kallaste sovrum någonsin (även med elementet på varmaste) och sönderbitna läppar.

allt känns likadant som för precis ett år sedan, förutom att luften känns kyligare och parfymen som påminner så mycket om snö alldeles snart är slut.

är näst intill handlingsförlamad, läser kommunistiska manifestet, lyssnar på if it's true på repeat och är helt tom i huvudet.

hahahaahahhaahahahahaahahahaha självdistans, vad är det???

i det här ögonblicket är jag trött på varenda person i universum, dricker rödvin och vill beställa tågbiljetter långt långt långt härifrån.

kaffe, ipren och 1984 till frukost. snöhänder, brasa i kaminen, skogspromenad.

åker till s nya lägenhet, dricker vin och kramas. kommer hem och pratar med en gammal vän, han säger kloka saker. tänker tillbaka på gammalt och dricker ännu mer, för mycket vin. går ut och träffar andra s, vi sätter oss bakom ett gammalt skjul, röker och pratar om misslyckanden. kommer hem tjugo i tre och skakar, hackar tänder. huset knakar i vinden, allt rör på sig.

gå gatorna ner, lyssna på crystal castles, röka oräkneliga paket cigg.

dagarna då det bara känns dumt att vara liten och ögonen är mörka och man snörper på munnen åt det mesta. går omkring i huset och på gatorna och lyssnar på det här och har för många böcker att läsa och för många ord att skriva ner.