det mest spännande just nu är rabarberyoghurt och vegetarisk pastejmacka till matteläxan i sängen på kvällen under täcket med hösten utanför och musiken inuti

vill flytta in i en isolerad träkabin mitt i en skog eller kanske vid ett hav och bo ensam med en katt och ett par hundra böcker.

vi sitter på en bänk vid piren. naturen är tung och långt under oss slungar sig vågorna mot bergssluttningen i något sorts okontrollerbart raseri.
"en gång," berättar du och vänder blicken mot mig, "när vi låg stilla, stilla, omslutna av mörkret, på hans lakan, sade han 'om du tröttnar på mig, måste du säga till med detsamma'". jag nickar och du vänder huvudet ut mot havet igen, ser inte längre vattnet.

älskar: att kisa mot solen

tjugoåringar i jeansskjorta från borås i parken, öl med glada vänner på en ö, luta sig över kanten av flygplanet i trädgårn, skrika det högsta man kan, stjäla stearinljus från domkyrkan.

"att du inte vet vad du vill är alltid någonting annat du inte kan förklara.. du saknar det så förbannat."

är tung överallt, i benen och i mungiporna. är våt och kall och trött och längtar inte efter något längre.

fryser och vill ha glass. älskar att hata världen och allt folk i den.

äter rostade mackor med körsbärssylt. går ut på verandan. femton grader. luktar höst. jag vill gråta. tar på mig halsbandet från s, armbandet från o, den trasiga klockan. inget kommer vara som förut.

inatt var: vibrerande luft mellan handflator, kollektiv andhämtning, vodka, en parkbänk på stora torget, dånande bas, ingen kofta och trasiga nylonstrumpbyxor.

sista sommarlovsdagen: gör en kantarellstuvning och äter på mackor till frukost, lyssnar på ösregnet, äter tomatsoppa, ser på sjunde inseglet, fryser, förundras inte över någonting.

att sitta runt en eld med en samling av det förflutna, personer som är förbi, men som ändå känns så aktuella. att bada näck i en sjö mitt i natten och fnissa tills man sätter vatten i halsen. att bli buren tillbaka till bryggan för att leta efter ett glömt armbandsur, att nästan somna i emils famn. att ligga onykter på en studsmatta med mina finaste pojkar en meteoritnatt, vara omsvept i en filt, bli pillad i håret och prata om universum. att se så många stjärnfall på en natt att man tappar räkningen.

fjorton minuter tills min buss går. dricker upp teet. önskar att det var kallare ute. mitt rum är stökigt; på golvet ligger en fever ray-vinyl, gitarren, ett ritblock och pennskrinet, the fountainhead. känner mig kluven. men ska träffa t för första gången på fyra månader. det pirrar i tårna.

jag bär alltid ett armbandsur, för att försäkra mig om att tiden inte står stilla när du inte är här. förresten är armbandsuret trasigt. och även om det fungerade hade det nog inte varit någon tröst.

läser igenom gamla dagboksanteckningar från i maj. läser om början; nyfikenheten, försiktigheten. girigt vill jag ha tillbaka de ljumma dagarna, blyg beröring, trevande värme, osäkra kyssar. bara den enorma tryggheten att hitta någon vars händer, tår, näsa, ens egna passar med. när hjärtat säger, "åh. där är du. jag har letat efter dig."

jag och s går till ica, köper trepacksmer och choklad. sätter oss i en busskur och pratar om fyllor och rädslan att bli avslöjad. när hon fått fyra myggbett bestämmer vi oss för att gå hem igen.

skriver till n: jag är så trött och hela detta känns som déjà vú från i vintras men det vet inte du för du var inte med men såhär var det och det skadade mig.

jag och a sitter på golvet i hörnet av filbyter, bakom hemköp. mina kängor höstinvigs och han har på sig en joy division-tshirt, eller så berättar han att han har köpt en joy division-tshirt. han säger, när jag lyssnar på den låten känner jag hur hallonvägen luktade i höstas. jag säger, när jag lyssnar på how to disappear completely eller motion picture soundtrack översköljs jag av hela höstatmosfären - att nattröka på balkongen under mitt duntäcke, att oroa sig ständigt. han säger, det luktar vinter. jag frågar, vad är det som luktar vinter? han stannar upp, tittar på mig, säger, det är du.

[dωm³e~da²gsrωman⁴s] det är lite som kalla händer eller blåsiga höstdagar; hemskt egentligen, men om man romantiserar det så kan man intala sig att det nog är ganska fint.

i vinter vill jag ha en svart tröja med långa smala ärmar som når halvvägs över mina händer så jag kan gömma mig och se liten ut för det är jag. jätteliten. alldeles för liten.

har trasslat in mig alldeles för mycket. köpte cigaretter. undrar hur jag ska kunna sova. undrar hur jag ska kunna göra någonting. undrar undrar undrar. vill bara vandra omkring på storstadsgator hela natten.

har handlat en liten höstkappa och ett par koftor och diverse andra saker för att förbereda mig för hösten. känner mig nästan redo och har hittat tillbaka till gamla alice. är fortfarande lite rädd men snart kommer n hit med öl och allt kommer vara bra för det är ju faktiskt fortfarande sommar.