sextiotvå

den heta som har blivit småkär säger att han ändrat sig och vill fortsätta ses, trots att jag inte är monogam. jag ler stort, men utan tänder. han daniel skriver att vi borde ses och prata om vilken typ av relation vi ska ha, att vi kanske inte är på samma nivå. jag som är svettig av tjugosjugradershettan blir plötsligt kall och ryser. så fort jag får rätsida på en relation kapsejsar en annan. åtminstone är jag en smula brun i ansiktet.


sextioett

jag vill se på dig, säger jag, och han blundar. han blir obekväm säger han. jag tittar ju bara och säger ingenting. jag själv har inget att titta på, säger han. jag säger på skoj men med verklig förnärmelse, nä, här finns ju inget att se. och trots att han ligger så nära och håller om mig och är emotionellt tillgänglig så är det som att han spjärnar emot, utom räckhåll. som att han skulle kunna känna saker men inte tillåter sig själv.
jag ögonblicksslumrar när vi pratar om föräldrar och skaldjur och hånglar, och när jag vaknar till vet jag inte om det är han daniel eller den heta som ligger mittemot. på morgonen skickar jag en snap till den heta; tänker på dig. som svar får jag en sorgsen blick, en sorgsen läpp och ”tänkte på dig hela kvällen igår”


sextio

han daniel står utanför porten i beiga grova jeans och en sidentshirt i teal. vi viker pappersflygplan och äter ruote i sängen, äntligen får jag stryka över hans skäggstubb som i handen är mjuk och sticks på samma gång. lägg dig på mig, säger jag, och varje andetag när han ligger där är en ansats att säga till honom: jag har saknat dig. genom sidentyget känner jag tydligt revben, skulderblad, musklerna i hans rygg. jag säger ingenting. han kysser mig och säger, jag vet inte om vi kan ligga. eftersom jag har herpes runt ögonen. och det har han ju, röda avtryck som ett särpräglande födelsemärke i ansiktet. det går nog bra, säger jag. och först efter han har varit i mig och vi ligger svettiga, lemmar omlott, en arm runt en midja, en kyss i en panna, en belåten suck, säger jag: jag har saknat dig. och mot mitt bröst eller min axel eller min nacke säger han: jag har saknat dig med.


femtionio

ang han daniel: tittar på hans taggade instagrambilder och ser en bild där han sitter vid ett bord och pratar med någon: det familjära kroppsspråket resonerar i mitt bröst som en varm våt våg av ömhet; åsynen av hans krökta rygg, hans smala hals och hans hand som vilar på hans arm, det allvarsamma, animerade ansiktsuttrycket som får hans dalmål att ljuda i mitt huvud. imorrn får jag se honom för första gången på tre veckor.


femtioåtta

ang han daniel: när jag fantiserar om att knacka på hans dörr, att han öppnar och jag äntligen får se hans ansikte, lägger jag omedvetet min hand över hjärtat. det vill bara vara hos dig. snart tre veckor sedan jag lade min kind mot hans skäggstubb och handen på hans knä och kysste hans panna. sedan jag som alltid blev förvånad över något otroligt klokt han sade och sedan jag höll om hans lilla nacke och sedan jag såg på hans skulderblad när han lagar frukost. föreställer mig hans varelse, hans blick och hans lugg i dörröppningen och mitt ansikte lyfts och faller av den bitterljuva känslan.


femtiosju

4 maj: två dagar i rad har morgonsex med den heta och kommer sent till jobbet. dansar till drum n bass med hungriga fransosens syster och tonårsidolen. hänger på tak och saknar han daniel, tänker på hans midja och hans skäggstubb. skriver det till honom och han svarar :) gör slut med den halvlockige, han bråkar med mig på facebookchatten. läser ut the little friend och köper gardiner, är själv alldeles för lite. går på dagsfest i lundavilla på kvalborg med jazzarn, sthlmsvännen spelar electric banana band medan vi kisar på varann i solskenet. den heta köper falafel till mig från jalla jalla klockan ett på natten och jag kan inte sluta titta på hans ansikte. tar ett kapillärt crp på en patient och gör illustrationsjobb för räddningstjänsten.

femtiosex

17 april han daniel: hans smala nacke som nästan är för liten för min hand, får inget ordentligt grepp om den men det är underbart otillfredsställande. hans mörka hår som jag tar tag i och öronen. vad han är smal och stark som en triatlet. hans fula döskalletatuering på baksida underarm och jag tar i den och känner musklerna där under. han biter sig i läppen och blundar och han är mörk och violett runt ögonen.

RSS 2.0