idag: sover på bussen till skolan, sover i en fåtölj innan första lektionen, sover på fysiklektionen, har en dålig spelning för ljudteknikerna är sämst och får inte min mik att funka, är hysterisk efteråt för har dödens magont och är omgiven av skejtare, börjar storgråta på bussen hem för har varit så stressad att jag inte kunnat sova på två veckor och har drömt att vi repat i rummet och har sovit med utsläppt hår och har världens fulaste hår utsläppt för har inte klippt mig sen i våras så sätter upp håret i halvsömn för får sån hårångest. har någon crush på gitarristen nu också, plus att mediakarln har mage att dyka upp på vår spelning med nya tjejen. säger som meredith: seriously! går antagligen i två delar snart att självhatsångest och utmattning. woho tonårslivet som naturare, bandmedlem och löpare

tre) rusar in i allt detta och tappar bort mig helt i min egen förvirring, kläderna och disken utspridd överallt i sovrummet, sprickorna i huden på torra händerna, ögonfransar som faller av i otakt

har knappt tid att tänka mellan repa, lära mig svensk språkhistoria, vimsa omrking i skolan och vara allmänt förvirrad, få erbjudande om att ge tillåtelse till användning av mina foton till miljökampanj i utbyte mot trehundra euro, komma över förtjusningar eller crushes eller inbillning eller vad det nu är, som vanligt. inte ens i duschen där jag vanligtvis funderar kan jag tänka för jag måste lära mig låttexter. blir antagligen koko inom en överskådlig framtid. ok bra hej

om jag tänker för mycket på att mediakarln och Världens Jobbigaste Tjej går på konsertdejt, ligger, faller för varandra och hela baletten antagligen, så känns livet som att förtvivlat springa genom ösregn till introtonerna av what you know. ångestlöpandet med ÅH NEJ VARFÖR FATTADE JAG INTE ATT DET VAR SÅHÄR-tankarna etc. så jag kollar på sparade bilder av kaninungar och händer och träd och motljus, & lyssnar på harry potter-ljudbok. känns helt ok. typ

kurar ihop mig under duntäcket och gömmer nästippen i kudden. försöker samla tryggheten på ett ställe genom att göra mig så liten som möjligt. lite funkar det ändå. men hålfoten och lillfingrarna och handflatan blir ju aldrig varma!

känns som rutin nu att komma hem halv fyra, pissigt jävla onykter, hitta köttrester i kylskåpet att micra, och tänker på allt det alkoholen ställer till med. dricka öl hos en skejtare, nattröka på balkongen, somna invirad i duntäcket i sängen och sen springa till bussen när man helst stannar i värmen och

stirrar på mattan i psykadeliska mönster när skejtarna spelar post-rock mellan röda väggar & mina ögon är så trötta att allt snurrar. jag faller långsamt högerut. sitter ju där i soffan.
och det är klart att det är som det är och det är väl bra men det enda jag känner är JUST TAKE ME OOOUUUT JUST TAKE ME-

tidig förmiddag, den tolfte: åkte buss hem från åtvidaberg med chokladkladd i strumpbyxknävecket och alkohol i blodet. for från strålande sol till kompakt dimma och funderade ofrivilligt över nattens bestyr. bakfylleångesten blandat med förtjusningen: sov med mediakarlns fötter varma mot mina fötter och på tryggaste viset när kinden vilar mot bra saker såsom hals nyckelben och, ni vet, delar av en karlabringa i allmänhet.

och det som blir resultatet: topp ett saker jag helst skulle göra just nu: shotta med sara. SKÅL för överflöd och skönhet och tragedi och allt ni vet det där. livet osv

vad är det som händer med mitt liv. mediakarln tänker gå fyra kilometer hem till mig för att han inte hinner med nån bra buss hit klockan sju på kvällen när han vill repa. ska på födelsedagsmiddag hos en av mina favoritgrabbar på fredag för att dricka vin och gosa och ha det strålande. och så frågar skejtarna om jag vill sjunga i deras alldeles lysande post-rockband. och ja ba hehe ok va hände

åh herregud mediakarln länkar oc soundtrack-låtar. hur skall jag klara mig genom detta

1) äter gi-bröd med kalvstek. 2) ska spela duetter om evig kärlek osv med mediakarln en lördagskväll på elsas. 3) tjusas av hur långtradarnas strålkastare speglas i motorvägens blanka asfalt. 4) drömmer om sex med festivalkärleken. 5) tre cigaretter kvar i sista paketet.

och medikarln ber mig hjälpa honom hitta byxor imorgon på stan. and they say romance is dead. får ju åtminstone titta på hans rumpa hur mycket jag vill

har väldigt få ord men har haft en god vecka. så kommer jag hem och pappa skriker och gapar och ska flytta härifrån, vill aldrig mer se mig, så fort jag öpnnar munnen. blir en liten boll i mitt rum och alla fina känslor är bara inlindade i trötthet och sorg och pissig jävla skit. var ska man ta vägen då då. oönskad på arbetsmarknaden och till och med i huset som ska vara ens hem