festivalkärleken bor i berlin och skriver på chatten en gång i veckan. han säger inte så mycket och jag babblar för jag vet inte vad jag ska säga alls. han är ju där och jag här. jag tänker att jag saknar hur han kisade mot mig innan han pussade mig. vad han tänker vet ingen alls.
mediakarln är upptagen och har inte tid att dricka kaffe, ändå rör han sig kring mig som att han var på vippen att säga någonting. frågar något obetydligt. tvekar lite. går sedan.
slutsats: mitt kärleksliv är lika dysfunktionellt som alltid.

och insikten att ingen karl vill hålla ens hand offentligt.

har antagligen tråkigaste dagen i sverige. äter ofärdig potatis, har av en gitarrsträng, får en blåsa på foten av för stora löparskor, kan inte sjunga för har hes ihålig röst, måste skriva labbrapport, bråkar med pappa tills han packar en väska och meddelar att han tänker flytta, lånar byxor av jesper som gör att låren ser ut som trädstammar fast lite större, inser att mamma krympt favoritlinnet till orimlig litenhet.

twenty eleven och jag gråter fortfarande på sängkanten. gamla vanliga. men ska på dejt på torsdag eftermddag ju. tänk på fräknar och underläpp och men nä. har bara inte råd med cigaretter och fryser om överarmarna så det gör ont

nine eleven och jag är invirad i lakanet, gråter på sängkanten.

inatt: kärleken far till berlin på obestämd tid, jag dricker kopiösa mängder vin.

röker på balkongen och förundras över hur mycket lättare det känns i lungorna. lyssnar och kan inte avgöra om jag hör lekande barn eller kanadagäss.

lyssna på nick of time, få träningsvärk mellan skuldrorna av förkylningshosta, se på pokémonfilm och äta bulle med jesper, halvsova i soffa på fik med sara och dricka chailatte, känna stor ro, känna liten ro, avboka dejtträffsak med mediakarln, dricka kanske elva koppar te med honung. händelselösa livet som sjuk

bla bla bla kärlek. vill helst lyssna på hiphop och ha nyårsfest i glittrig tröja