16 maj: knöt på mig bruna skinnkängor, ett par storlekar för stora. b-sidor av k i öronen och flygande hår. kommer ner till vattnet. stirrar ut, sträcker på armarna, vidgar revbenen. suckar grundligt och vänder mig om, spanar. trampar i en vattenpöl, kommer fram till slutet av marken och stenarnas skydd mot det våta. klättrar upp i ett lågt, tryggt träd med en trädkropp som nästan svävar över vattenytan. kryper försiktigt upp på stammen, några meter från land. lägger mig på rygg, betraktar himlen genom nyfikna löv och trevande grenar. sluter ögonen ett par minuter. smeker stammen som en vän. sätter mig sedan upp, kravlar ner till jorden. döper trädet till björne för att han är trygg som en björnpappa. pussar björne hejdå och går hem, gråter lite.