tvåhundratrettioåtta
det är tomt på lakanen bredvid mig. fönstret står på vid gavel och in sipprar en mild rökdoft. samlar ihop täcket runt kroppen och stapplar ur sängen i bara trosor, plockar upp paketet röda marlboro och smyger ner för trappan.
runt husknuten och på en bänk sitter sara mitt i blåa natten. jag sätter mig bredvid, för en cigarett till läpparna och studerar svarta tånaglarna utanför täcket. nattluften andas mot mina bara axlar och vi lyssnar lite på bon iver. sen tröttnar sara och visar mig molnen som ser ut som rosa bomullstussar. allt känns som samförstånd och departure
runt husknuten och på en bänk sitter sara mitt i blåa natten. jag sätter mig bredvid, för en cigarett till läpparna och studerar svarta tånaglarna utanför täcket. nattluften andas mot mina bara axlar och vi lyssnar lite på bon iver. sen tröttnar sara och visar mig molnen som ser ut som rosa bomullstussar. allt känns som samförstånd och departure
spår
Trackback