trehundratrettioåtta

kommer ut från bussen efter rep och det snöar tjocka vita duniga flingor och jag släpper ut håret och drar på mig luvan och vet att jag växer för kan blunda när jag sjunger och kan tänka lagom mycket på att gitarristen kramar mig och har femtimmars telefonsamtal med mig för att vi ska reda ut saker och det ska kännas ok. och det doftar skog och jag ska skriva på kontrakt för att ha med ett foto i en kampanj mot trehundra euro. så det löser sig väl ändå

spår

lämna ett spår:

namn:
att återvända

e-postadress:

eget tillhåll:

spår:

Trackback
RSS 2.0