trehundratrettiosex

vad som hände sen vet inte ens jag för minnesluckorna är förvånansvärt många men har svullen ländrygg från sex på ett plastbord, sju okända blåmärken på smalbenen, förlorad känsel i halva vänsterhanden och ett tungt hjärta trots allt. även fast han strök mig över håret hela morgonen och trots timlångt telefonsamtal om vad vi ska göra nu. så är halvt förlorad och då kan jag lika gärna bli helt förlorad så dricker öl och dansar i huset när ingen är här. har skrivit uppsats flera timmar i sträck och förlorade därmed mitt sista vett och allt kvittar nu. och det känns ju lysande

spår

lämna ett spår:

namn:
att återvända

e-postadress:

eget tillhåll:

spår:

Trackback
RSS 2.0