sen ligger vi och för första gången på ett halvår kommer jag med någon annan än mig själv. vi sover inte, vi bara pratar och är nära och ligger. till slut är det morgon och vi har råkat dygna. återigen äter vi inte frukost tillsammans, aldrig har vi ätit ett mål med varann. jag säger, jag skulle gärna göra det med dig snart. han säger, jag med. och bara göra någonting vardagligt. gå och handla, göra ett ärende tillsammans. det vill jag, säger han. han sover kvar och jag äter frukost själv innan flyget, bekymrad. sen inser jag att vi har ju helt enkelt missat alla måltider för att vi inte tar oss ur sängen.